Att omfamna mikrobiomer

Av: Zach Aanderud Ph.d.

I den här artikeln beskrivs våra interaktioner med mikrobiomer över tid. Uppmuntrar till att ta tillvara mikrobiomets hälsofördelar. Lyfter fram LoveBiome som ledande inom mikrobiomvård.

För över hundra år sedan började vi avslöja mikrobiomens hemligheter, men det är först nu som vi ser mikrobiomen som hälsans centrum och drar full nytta av prebiotika, probiotika och postbiotika.

I början av^1800-talet började Nobelpristagaren Elie Metchnikoff (1845-1916) att tänka på de mikroskopiska encelliga bakterier som finns i våra kroppar på ett sätt som skilde sig från dåtidens vetenskapliga konsensus. Den dominerande vetenskapliga uppfattningen var att bakterier var orsaken till alla typer av sjukdomar, plågor och farsoter och att de måste utrotas från människokroppen. Forskare som studerade människokroppen var överens om att de bakterier som lever i våra tarmar producerar giftiga ämnen som skadar nerv- och kärlsystemet och i slutändan leder till att vi åldras.

Metchnikoff hade en annan hypotes baserat på två observationer kring fermentering av livsmedel som många använder för att öka hållbarheten på varor och förbättra smaken. Hans första iakttagelse var att bulgariska bönder konsumerade en exceptionellt stor mängd fermenterade mjölkprodukter och verkade leva längre än andra människor med en mycket bekvämare och privilegierad livsstil. Hans andra iakttagelse var att de fermenterade mjölkprodukter som bulgarerna konsumerar innehåller mängder av mjölksyraproducerande bakterier som måste förhindra tillväxten av sjukdomsframkallande bakterier.

Metchnikoff drog slutsatsen att ”eftersom mjölksyrajäsning fungerar så bra för att stoppa förruttnelse [otherwise known as spoiling] i allmänhet, varför skulle den inte kunna användas för samma ändamål i matsmältningsröret?” och i slutändan skjuta upp ålderdomen. Metchnikoff drack fermenterad mjölk under resten av sitt liv och tillskrev vad han kallade ”bulgariska bacillus”-bakterier till sitt långa friska liv. Han gick bort vid 71 års ålder och skapade en våg av popularitet för fermenterad mjölk i hela Västeuropa under årtionden.

Metchnikoff var den förste att utnyttja kraften i mikrobiomet, de mikroorganismer som lever med oss och på oss, genom att främja konsumtion av probiotika, i form av de nyttiga bulgariska bacillusbakterierna, som förbättrade människors hälsa.

Men även efter Metchnikoffs upptäckt fortsatte hälsofördelarna med våra mikrobiomer att överskuggas av vår besatthet av de skador som orsakas av patogena bakterier. Vi har till exempel försökt att snabbt utrota patogena bakterier från våra kroppar med hjälp av bredspektrumantibiotika. Tyvärr är de flesta antibiotika riktade mot alla bakterier i kroppen och dödar patogener men också de nyttiga symbiotiska bakterier i mikrobiomerna som du potentiellt har odlat under många år.

Antibiotikaanvändningen fortsätter att skjuta i höjden och förbrukningen har ökat med mer än 75 procent i låg- och medelinkomstländer och med nästan 50 procent globalt under de senaste två decennierna (Browne et al. 2021). Antibiotika har flera negativa effekter på tarmmikrobiomet, bland annat minskar den totala artdiversiteten, den metaboliska aktiviteten äventyras, antibiotikaassocierad diarré och återkommande Clostridioides difficile infektioner, och öppnar fysiskt utrymme för skadliga bakterier att invadera och utestänga nyttiga bakterier från att återkolonisera tjocktarmen (Ramirez et al 2020). Dessutom har vi försökt rensa hela våra kroppar från bakterier genom vår besatthet av antimikrobiell hygien, vilket har lett till vad forskare kallar ”mikrobiell deprivation” där den sterila, urbana, mikrobfattiga miljö som vi har skapat kan öka vår risk för cancer genom att förvärra tumörinflammation och minska cellintegritet och reparation (Hertzen och Haahtela 2011); och påverka utvecklingen av allergiska sjukdomar, vilket leder till en avvikelse från det normala som ospecifikt kallas ”dysbios” på grund av förändringar i sammansättningen av våra mikrobiomarter – antingen på huden, i mag-tarmkanalen och/eller i luftvägarna (Kloepfer et al 2022).”

Förutom antibiotika och antibakteriell hygien har vi anammat flera moderna metoder som minskar hälsofördelarna med våra mikrobiom. Vi kringgår i onödan det första ”dopet” eller introduktionen av moderns mikrobiom till spädbarn i och med den globala ökningen av kejsarsnitt. Enligt Världshälsoorganisationen fortsätter användningen av kejsarsnitt att öka globalt och står nu för mer än 1 av 5 (21%) av alla förlossningar, och antalet förväntas fortsätta att öka. Även om kejsarsnitt är helt avgörande för att rädda liv i vissa situationer, är många kejsarsnitt onödiga och ökar sannolikheten för att mamman och barnet skadas (Betran et al. 2021). Moderns vaginala mikrobiom förser nyfödda med en större variation av koloniserande bakterier som ansvarar för att stärka och förbereda immunsystemet, vilket gör att vaginal förlossning är den idealiska förlossningsvägen (Coelho et al 2021).

Dessutom har den västerländska kosthållningen, som är rik på fett, ultraprocessade färdigförpackade livsmedel, raffinerade spannmål, rött kött och enkla sockerarter, minskat mångfalden av nyttiga bakterier och främjat patogener i vårt tarmmikrobiom. Det kan mycket väl vara så att hälsoriskerna med dietinducerad adipositas eller för mycket fettvävnad bättre kan hanteras genom att modulera strukturen och funktionen hos våra tarmmikrobiomer (Martinez et al. 2017).

I dag upplever vissa ett slags mikrobiomuppvaknande och stoppar den ständiga skottsalvan mot de mikroorganismer som lever i oss och på oss. De hälsofördelar som förknippas med mikrobiom är obestridliga, och informationen blir snabbt allt bredare. Varje månad bygger forskarna vidare på Metchnikoffs första upptäckter och mikrobiomforskningen exploderar med nya vetenskapliga artiklar som granskas av sakkunniga. Av 31 461 vetenskapliga artiklar med fokus på mänskliga mikrobiom som publicerades mellan 1945 och 2023 publicerades till exempel 96 % under de senaste tio åren och hela 23 % enbart under det senaste året (sökning i Web of Science).

Vi förstår att det är skrämmande att ta till sig all vetenskap, men vetenskapen fortsätter att belysa det grundläggande sambandet mellan oss och våra mikrobiomer. Vi uppmuntrar alla att ansluta sig till revolutionen och se sina mikrobiom som hälsans centrum.

Om författaren

Zach Aanderud har en doktorsexamen och är professor i mikrobiell ekologi och biogeokemi vid Brigham Young University. Han är född och uppvuxen i Portland, Oregon, och har studerat vid BYU, University of California Davis och Michigan State University.